Introduktion

På Västerdalsälven flottades tidigt timmer till Falu gruva. På Österdaläven var Siljan ett stort hinder. Under 1800-talet hände dock flera saker som bidrog till att flottningen skulle komma igång. Storskiftesreformen som gick fram över dalasocknarna gjorde att skogen, som alltsedan Gustaf Vasa tillhört kronan, blev privatägd och timmer kunde säljas. Järnvägen Gävle-Falun blev klar 1859. Sågat virke kunde nu transporteras till kusten för vidare transport. Två stora ångsågar, Korsnäs och Kopparfors, byggdes vid Runn och vid Domnarvet fanns Bergslagets stora vattendrivna såg.

En föregångare var Georg de Laval, löjtnant vid Dalregementet, senare lantmätare och chef för storskiftesreformen i Dalarna. Han blev också Korsnäs-bolagets förste disponent och engagerade sig ivrigt i skogsavverkningar och i flottningen över Siljan. Först med spelpråmar. Första flotet, ca 6000 timmer, spelades över Siljan 1861 och tog sex dagar att genomföra. Redan året därpå, 1862, kom Siljans andra ångbåt, S/S TOMTEN. Båten var propellerdriven och hade spelkubbar på akterdäck.

Med flotbåten S/S SILJAN, 1868, fullbordades de Lavals idé med en rad sänkstöd från Mora till Leksand. Den encylindriga ångmaskinen om 16 hk (finns idag på flottningsmuseét i Siljansfors) orkade inte dra flotet, utan SILJAN hade ett separat, ångdrivet gruvspel akter om maskinen. Nu kunde flotbåten göras fast vid ett sänkstöd och sedan spela in flotet, för att sen åka till nästa stöd.
En vända till Mora för att hämta timmer och spela sig till Leksand tog ca 36 timmar. Besättningen jobbade i sextimmarsskift. Floten innehöll från början 15 – 20.000 stockar, senare upp till 160.000 st. Systemet blev så lyckat att det användes i 100 år.
Flottningen sköttes av Flottningsföreningens stora båtar, S/S SILJAN 1868, GÖRAN 1881, ORSA och ELFDALEN 1888, FLOTTISTEN 1890 och den mindre ERIK1919. Insjöns och Norsbro Sågverk hade egna flotbåtar.

Systemet att spela flot gav också Siljansbåtarna dess karaktäristiska utseende med skorstenen framför styrhytten. Att ha uppsikt akter över när man spelade in flotet var viktigast.
Först när de dieseldrivna SILJAN I och SILJAN II sjösattes 1965 och 1967, kunde floten bogseras över Siljan. GÖRAN spelade dock flot över Orsasjön tills flottningen upphörde hösten 1970. Noterbart är att ovannämnda båtar, utom SILJAN I och II, fortfarande finns kvar. Siljan, FLOTTISTEN och ELFDALEN är fortfarande ångdrivna och ERIK har kommit tillbaka efter 33 år i Dalsland. TOMTEN finns kvar på Venjan, alltjämt ångdriven. (Sommaren 2020 färdigrenoverad och i full drift efter en brand 2013.)

Jan Olov Liss 2019