Skiljen

Flottgodset var märkt innan det lämpades i vattnet. I 1865 år reglemente står det:”Allt virke som i älven ska framflottas, är ägaren pliktig förse med tydliga märken, så att det från annans virke lätteligen kan skiljas”
Märkena var lätt igenkända figurer som slogs in i stockänden med en märkhammare på varenda stock.
Efter leden fanns skiljeställen på lämpliga platser, ex.vis vid sågverken och terminaler. Det första riktigt stora skiljestället i Dalälven låg i Täkten, uppströms Kvarnsvedens pappersbruk. Hanteringen var till en början helt manuell med båtshakar men med tiden utvecklades maskinell sortering. Dock var det fortfarande det mänskliga ögat som avläste märkningen. På 30-talet minskade antalet aktörer och man övergick till färgmärkning som var lättare att se vid skiljet.

Uppgifter från På Sjö och Älv i Dalarna och Gösta Hellstrands Flottningen i Dalälven

Vid skiljet i Sanda Mora. En student som ska bli forsmästare gör anteckningar. Träpråm för manskapet. ELFDALEN med korta skorstenen före pannbytet 1926. Foto Anders Eriksson genom Torsåkers Fotohistoriska Sällskap
Skiljet i Sanda Mora. Studenter på forsmästarutbildning på väg till ELFDALEN. Jullar och spelflotte. Foto Anders Eriksson genom Torsåkers Fotohistoriska Sällskap

Tillbaka

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s