Återgett av Hedbys Anna Kristina Larsdotter, gift Rinaldo efter berättelse av modern Hedbys Kerstin Larsdotter.   Nertecknat av Annas son Lars-Gustaf Rinaldo

Hedbys Lars Larssons hustru, f Årjers Kerstin Larsdotter, väntade sitt fjärde barn vid slutet av juni månad 1902.   Familjen bodde i den gamla Hedbysgården på sluttningen ned mot älven i Leksand – inte långt från ångbåtskajen och flottbron.  Maken Hedbys Lars var befälhavare på s/s Norsbro och därför under sommarhalvåret oftast ombord och borta från hemmet.  Onsdagen den 25 juni gick han med båten från Rättvik till Orsa med ”två sjuka fruntimmer” och dagen därpå (den 26 juni) gick han från Orsa till Rättvik där han hämtade pråmen Wega som bogserades till Leksand för lastning.  Där tog besättningen in ved samt utförde diverse uppdrag och den 27 juni gick man återigen till Rättvik med Wega för lossning av lasten.   Den 28 juni låg s/s Norsbro kvar i Rättvik och avvaktade att  Wega skulle bli lossad och därefter gick man med pråmen till Leksand.

Torsdagen den 26 juni var tiden inne för hustrun Kerstin att föda sitt fjärde barn och det blev en flicka som så småningom fick namnet Anna Kristina.  Barnmorskan som förlöste Kerstin hette Lek Britta.  

Lördagen den 28 juni utbröt en svår brand som ödelade stora delar av Noret.  Branden började i Handelsbolagets stall och då det rådde nordvästlig storm blev det ren katastrof. Alla byggnader från Hantverkargatan och österut jämnades med marken liksom alla byggnaderna efter älvkanten ner till Claessons.  16 gårdar lades i aska och ytterligare 5 brandskadades. 167 personer blev husvilla.  Bl a brann Hedbys Lars gård ner till grunden.  Hustrun Kerstin låg där i sängen ganska medtagen efter förlossningen ett och ett halvt dygn tidigare med den lilla Anna i en korg bredvid.  Barnen Karin f 1890, Johan f 1891 och Lars f 1894 fanns hemma på gården när branden kom allt närmare.   Det uttalades i efterhand kritik mot barnmorskan Lek Britta som ansågs ha handlat synnerligen oansvarigt då hon inte såg till att hennes patient i Hedbysgården i första hand fördes i säkerhet utan främst såg till att rädda så mycket som möjligt av sina egna tillhörigheter från bostaden i samma hus som Stora Gudmundssons, en fastighet som inte alls var hotad.  När den röde hanen kastade sej över också Hedbysgården kom några karlar från en båt (sannolikt s/s Rättvik) med kaptenen i spetsen och bar hela sängen med Hedbys Kerstin ner till båten för – som kaptenen sa´ efteråt – ”Du var så svag så jag trodde inte du skulle överleva men jag tyckte det var bättre att du fick dö i lugn och ro på båten än att bli innebränd”.

Dottern Karin sprang omkring och var helt ifrån sej av oro för korgen med den nyfödda lillasystern  men någon av karlarna från båten tog hand om korgen och bar ner också den till båten samtidigt som sängen med Kerstin.   Karin följde med processionen ner till båten.

Sönerna Johan och Lars hade fullt sjå med att rädda sina kaniner som dom hade i burar på gården.  Dom fick med sej burarna och kaninerna och placerade dom förmodligen på något gräsområde nere vid älven.  Dom förenades sedan med mor och syskon på båten och hela familjen var räddad undan lågorna.   Det enda av familjens lösöre som undgick att bli lågornas rov  var en mässingsbeslagen bibel, en kopparkruka och en tavla, vilka hittades utanför grinden till Hedbysgården i den s k hotellbacken dagen efter branden.  Bibeln och krukan finns fortfarande bevarade i släktens ägo.

Hur Hedbys Lars upplevde situationen den 28 juni vet man ingenting.  Man kan bara spekulera, då det inte finns någon utsago från honom.  Vid den tiden fanns ju inga möjligheter att få förbindelse med fartygen på Siljan via telefon eller telegraf.   Han var nog ännu inte medveten om att han fått ytterligare en dotter och sannolikt hade besättningen på s/s Norsbro ingen aning om den katastrof som pågick i Noret när dom på eftermiddagen/kvällen denna lördag kom med Wega på släp från Österviken utför älven.  Det måste ha varit en svår chock att plötsligt få se stora delar av Noret ödelagda.  Kanhända brann det fortfarande för fullt – sannolikt stod redan endast skorstensmuren kvar av hans forna hem?    Att få se sin egen gård tillspillogiven och inte veta vad som hänt med familjen måste ha varit fruktansvärt.   Men om Hedbys Lars upplevelser vet ingen något.   Det enda man kan konstatera från loggboken ombord på s/s Norsbro är att han tydligen tog ledigt från båten de närmaste 9 dagarna då det står antecknat ”frånvarande till den 7 juli”.  Det fanns en hel del att ordna med för den drabbade husfadern – bostadsfrågan för familjen, kläder och andra förnödenheter, försäkring ?,  mm.  

Denna artikel är publicerad som en fördjupning av inlägget om Hedbys Lars Larsson, skeppare på NORSBRO