Varvet i Övermo växte fram i takt med att flottningsföreningens verksamhet expanderade och krävde mer och mer materiel och underhåll. Erland Lindell har i boken Övermo förr i tiden skissat upp läget för de olika byggnaderna som det såg ut under flottningsepoken.

Varvets byggnader

1. Båthus för kyrkbåtarna. Flyttades 1990 uppströms. Se punkt 11.
2. Brädupplag
3. Nya plåtverkstaden och nya smedjan. Byggd 1950—53.
4. Mekanisk verkstad. Byggd på slutet av 1920-talet.
5. Garage. Byggt omkring 1951.
6. Gamla smedjan med tillbyggd mek. verkstad. Byggd i slutet av 1800-talet.Tillbyggd
1916. Revs troligen 1953.
7. Järnboden/kontor. Byggd i början av 1900—talet.
8. Nuvarande slip. Byggd 1932.
9. Nya snickarverkstaden. Byggd 1947.
10. Plåtverkstaden. Byggd 1916. Brann 1952.
11. Nya båthuset för kyrkbåtarna. Byggt 1990.
12. Gamla snickarverkstaden. Revs 1988.
13. Spruthus. Revs under 1950—talet.
14. Gamla slipen. Ersattes av ny 1932. Se p.8.
15. Virkesupplag.
16. Virkesbod.
17. Kätting-/oljebod. Tidigare tjärbod.
18. Båthus.
19. Bergslagskvarnen. F.d. ångkvarn. Revs 1972

Vinterbilder från varvet 1968

Nya tider kom, den 16 augusti 2014 invigdes ett upprustat varvsområde och en ny Flottistbrygga. Frivilliga krafter i byn hade skapat en trevlig mötesplats, lätt att komma till med stora och små båtar.

Personal

Flottningen var betydande för sysselsättningen i Dalarna, på 40-talet säsongsjobbade 4000 man i DFF. I slutet av 60-talet sysselsattes 800 man. Trots att flottningen var dömd till avveckling, t.ex på Siljan flottades bara massaved, sågvirket gick på bil.
Övermo var ett lysande exempel på vad näringen betydde.

Heltidsanställda vid varvet.
I allmänhet var skeppare och maskinist helårsanställda, övrig båtpersonal jobbade under flottningssäsongen då numerären var betydligt större.

Läs mer Övermo Varv av Lars Jönses

Läs mer Flottningen Båtarna Varvet

Tillbaka till Så gick det till