SILJAN opererades främst av medlemmar i familjen Dahlberg från Övermo.

Gustav Dahlberg var skeppare och efterträddes av sin bror Gunnar Dahlberg. Senare blev Gustavs son Ingvar skeppare. Det var också han som överlämnade båten till Bergqvists när SILJAN togs ur drift.

Lennart Dahlberg (f 1947) som var son till Ingvar berättar om ett dramatiskt äventyr på Stor-Siljan sommaren 1965 när han sommarjobbade som eldare:
– Vi hade hämtat ett flot i Mora och gick neröver. När vi kom till Sollkalven utanför Sollerön och lade fast vid diktalen där började det att blåsa upp norrifrån. Snart nog blev det storm och vi låg väderfast i 5 – 6 timmar. Att gå ut på Stor-Siljan och fortsätta varpningen var inte att tänka på.  Flotet  drev förbi båten och hamnade söderut. SILJAN låg fast vid diktalen fast åt fel håll.

Lennarts far Ingvar som var skeppare sa till Lennart att gå ner i maskin och hålla ångan uppe och vara beredd på det värsta.

– Jag gick ner och eldade på och efter bara 15 -20 minuter så brast diktalen och det blev full fart framåt! SILJAN gick efter flotet och försökte streta emot och styra bort från Vattholmsskären i öster och hålla ifrån land mellan Trutsudden och Vaverön i söder.

Det gällde för skepparen att ha bra känsla i en svår situation. Höll man emot för hårt skulle timret gå över bommarna och gå förlorat, för löst så skulle man tappa kontrollen helt.

– Vi tog oss ner på Österviken och lugnare väder på rekordfart. Det som brukade ta runt 10 timmar, från Sollkalven till Hjulbäck tog nu bara 4 timmar. Flotet rullade nedefter Hjulbäckslandet innan man kunde vända allting rätt och ta tillbaka kontrollen.