Allt flottgods höll sig inte flytande. Av olika orsaker sjönk en del till botten. Flytförmågan hos stockarna har med andelen kärnved att göra, kärnved har en mindre benägenhet att suga i sig vatten. Stockar som legat länge i vattnet kan … Fortsätt läsa →

Detta galleri innehåller 1 bild.

Många som tillbringat somrarna runt Siljan kan berätta om ilandflutna stockar från floten. De fick sällan ligga särskilt länge, Flottningsföreningen hade ständigt landrensarlag som gick runt sjön och tog reda på stockarna. Virke och ved representerade ett värde men låg … Fortsätt läsa →

Detta galleri innehåller 4 bilder.

Längs flottleden fanns många hinder för flottgods och båtar. Även den reguljära sjöfarten hade svårigheter i vissa passager. På sina ställen, särskilt nedströms Insjön var det stengrund – harar, som man fick ta itu med medelst entreprenadmaskiner vid lågvatten men … Fortsätt läsa →

Detta galleri innehåller 1 bild.

Besättningen Besättningen var från början sju man: skeppare, extra skeppare, maskinist, fyra däckskarlar, av vilka två kunde assistera vid eldning samt kockan.År 1953 slopades en däckskarl.Efter säsongens slut tömdes pannorna på vatten, sedan de kokats rena med soda, maskinerna togs … Fortsätt läsa →

Detta galleri innehåller 1 bild.

Hanteringen av timret gick till så här: Ett flot utgjordes av upp till 160 000 stockar som hölls ihop av bommar, c:a 200 länsar, stora stockar som satt ihop med smideslänkar. Mellan var tionde läns gick bommen att öppna med … Fortsätt läsa →

Detta galleri innehåller 1 bild.

Flottgodset var märkt innan det lämpades i vattnet. I 1865 år reglemente står det:”Allt virke som i älven ska framflottas, är ägaren pliktig förse med tydliga märken, så att det från annans virke lätteligen kan skiljas”Märkena var lätt igenkända figurer … Fortsätt läsa →