Flottningsbåtarna var ofta en familjeangelägenhet. Skepparna anlitade gärna sina döttrar som kockor. Per Nilsson hade fyra döttrar. en god rekryteringsbas. Astrid Bråmå var den yngsta och började som kocka 1924, då 16 år. Astrid fortsatte sedan med mat och matlagning hela sin karriär på Norrmalms livs, en grossist- och cateringfirma. Äldre systern Elna hamnade i vuxen ålder i kungens kök på Stockholms slott.
Astrids berättelse kommer från boken Övermo förr i tiden

Proviantering
Det var maskinisten som hade hand om provianteringen. Under sommaren skulle kockan ha proviantlistan klar till måndags morgon, eftersom inköpen skulle beräknas för två veckor. Det hände att båten kom hem på lördagen och fick åka igen på söndag. På den tiden fans det inte söndagsöppet på affärerna.

För att hålla ner matkostnaderna så ordnades det med en halvgris, en tunna sill i någon källare och det bakades torrt rågbröd av en säck rågmjöl. Potatisen tog mannarna med sig efter ett bestämt schema. Mjölk fick ordnas av bönderna i någon by runt Siljan. I köket på båten, via en lucka ner mot skrovet, hade man en låda som kylskåp, det kallades ”källaren”. Det fanns några hyllor för förvaring. ”Källaren” nådde ända ner i kölen och det var rätt kyligt där om vår och höst.

På hösten räknade man fram matkostnaden per man och dag för hela sommaren. Det var spännande för kockan att veta kostnaderna för de olika båtarna. Den kunde ligga omkring 1:25 och 1:40 per dag. Skillnaderna berodde på kockans skicklighet, men också på manskapets arbete efter flottningen. Tungt arbete som stenlastning av stenkistor krävde dubbla portioner.

6 -timmarsskift.
Manskapet arbetade i 6-timmarsskift under själva flottningen. Dom som gick av skiftet på morgonen åt frukost halv åtta, middag halv två och kvällsmat halv åtta. De som gick på skiftet åt en halvtimma senare. Kaffe var det på förmiddag och på eftermiddagen. Nattskiftet fick ordna med kaffet själva.
Frukosten bestod alltid av steksill och potatis eller öspa (Öl soppa). Maten varierade men på tisdagar var det alltid bruna bönor med fläsk och torsdagar ärtsoppa med pannkakor. Det serverades alltid någon efterrätt och kvällsmaten bestod alltid av två rätter. Astrid Bråmå

1:a världskriget

Nygårds Anna jobbade under 1: a världskriget på olika båtar som kocka. Hon fick den första anställningen på sin 16-årsdag 1914. Anna jobbade på olika båtar i följande ordnig: Elfdalen, Flottisten, Orsa och Mudderverket fram till 1922. Anna har vit olika tillfällen berättat hur det var då.

Det fanns inget matfett att steka sillen i, utan fick koka den i stället. Manskapet fick hålla med egna burkar med smör. Det fanns en karl som lyckts få tag i en tekopp med smör och den hade han betalat 50 kronor för. Det var en hel förmögenhet på den tiden. Ville manskapet ha något till kaffet, fick dom hålla med egna skorppåsar. Det var svårt med allting på den här tiden.
Anna sa att hon trivdes med arbetet som kocka, nära till vatten och sol. Besättningarna var fina, trevliga och vänliga. Det hann bli åtta somrar, varav två som höll på ända till november. Det fraktades sten och ved från Ickholmen ända till isen la sig.

Åter till Kockorna och mathållningen